Ramverk för hållbarhet

Landskapet för företagens hållbarhetsrapportering har genomgått en genomgripande förändring. Det som en gång var en frivillig insats för att visa företagens goda vilja har nu blivit ett strukturerat, reglerat och alltmer granskningsbart krav för tusentals företag världen över.

Med EU:s Corporate Sustainability Reporting Directive i kraft i januari 2023, ISSB:s publicering av sina första standarder i juni 2023 och SEC:s klimatregler som väntas träda i kraft 2024–2025 står organisationer nu inför en ny verklighet: hållbarhetsramverk är inte längre frivilliga.

Varför är rapporteringen så förvirrande nuförtiden?

• Olika ramverk konkurrerar om uppmärksamheten (GRI, ISSB, TCFD, CSRD, ISO, UNGC)
• Data är splittrade mellan olika system och intressenter
• Kraven på tillförlitlighet ökar, vilket ställer krav på revisionssäkra underlag
• Reglerna varierar mellan olika jurisdiktioner, vilket medför komplexa efterlevnadskrav för multinationella företag

Komplexiteten är påtaglig – men det är även vägen framåt. Den här guiden ger snabba svar på vad hållbarhetsramverk är, vilka som är viktigast under perioden 2024–2030 och hur de hänger ihop när det gäller användning inom företag och leverantörskedjor.

Vad är ramverk och standarder för hållbarhet?

Innan vi går in på specifika ramverk är det viktigt att förstå en grundläggande skillnad som många organisationer har svårt att greppa: ramverk och standarder är inte samma sak.

Ramverk fastställer vad som ska redovisas – de anger ämnen, gränser och begreppsmässiga grunder. Se dem som arkitekturen i ditt redovisningshus. Standarder anger däremot hur man ska mäta och redovisa – de tillhandahåller mått, definitioner och krav på utformning. Dessa motsvarar byggnormer och specifikationer.

De flesta stora företag använder flera system parallellt. Ett typiskt multinationellt företag kan till exempel kombinera GRI för en heltäckande intressentrapportering, ISSB/SASB för investerarorienterad finansiell väsentlighet, TCFD för rapportering av klimatrisker och CDP för transparens i leverantörskedjan. Denna flernivåstrategi tillgodoser samtidigt kraven från tillsynsmyndigheter, investerare och kunder.

Vad omfattar dessa system vanligtvis?

• Klimat: utsläpp av växthusgaser, omställningsrisker, scenarioanalys
• Miljö: vattenförbrukning, avfallshantering, påverkan på den biologiska mångfalden
• Socialt: arbetsförhållanden, mänskliga rättigheter, mångfald, samhällsengagemang
• Governance: styrelsens tillsyn, ersättning till ledande befattningshavare, etik, korruptionsbekämpning

Efter 2023 har dessa ramverk för hållbarhetsrapportering gått från att vara frivilliga riktlinjer till att bli en i praktiken obligatorisk infrastruktur inom EU, Storbritannien och många G20-marknader. Tiden då hållbarhetsrapporter var något som ”var trevligt att ha” är över.

Varför ramverk för hållbarhet är viktiga just nu

Pressen kommer från alla håll. EU:s CSRD-direktiv kräver detaljerad hållbarhetsrapportering enligt de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS) för räkenskapsår som inleds 2024. ISSB-standarderna (S1 och S2) trädde i kraft i januari 2024, och jurisdiktioner från Storbritannien till Kanada förbereder sig för att anpassa sig till dessa. SEC:s tidsplan för klimatrapportering fortsätter att utvecklas, vilket håller företag noterade i USA på tårna.

Men reglering är bara en del av helheten. Här är anledningen till att dessa ramverk kräver din uppmärksamhet just nu:

Förare	Vad det innebär för ditt företag
Riskhantering	Fysiska risker och omställningsrisker till följd av klimatförändringarna kräver en strukturerad bedömning och redovisning
Marknadstillträde	Stora köpare ställer numera krav på data en del av avtalsvillkoren
Tillgång till finansiering	ESG-kopplade lån, hållbara obligationer och investeringsbeslut blir alltmer beroende av rapportering som följer gällande ramverk
Företagets anseende	Intressenterna förväntar sig öppenhet, och ramverk utgör grunden för att uppnå detta

Det kanske viktigaste är att data nu data kunna granskas och vara konsekventa över tid. Externa revisorer går från att ge begränsad till rimlig säkerhet och tillämpar samma strikta krav på data de gör på finansiella rapporter.

Hur ramverk och standarder samverkar

Tänk på ekosystemet för hållbarhetsrapportering som en arkitektur i flera lager. Högst upp finns övergripande principer: FN:s Global Compact, FN:s mål för hållbar utveckling och OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Dessa fastställer ”varför” och den övergripande inriktningen.

Det mellersta lagret omfattar rapporteringsramverk som GRI, TCFD och ramverket för integrerad rapportering. Dessa omvandlar principer till rapporteringsstrukturer och ämneskategorier.

Grunden utgörs av detaljerade standarder: ISSB/SASB för finansiellt väsentlig informationsgivning, ESRS för efterlevnad av EU:s regelverk samt standarder för ledningssystem, såsom ISO 14001 för operativa kontroller.

Så här fungerar det i praktiken:

En europeisk tillverkare kan anpassa sin strategi efter specifika hållbarhetsmål (till exempel mål 7 för ren energi och mål 12 för ansvarsfull konsumtion). Företaget redovisar sin påverkan enligt GRI-standarderna för att uppfylla intressenternas övergripande förväntningar. När det gäller finansiell väsentlighet följer företaget ISSB/SASB:s riktlinjer för att bemöta investerarnas farhågor. Och för att uppfylla lagkraven följer företaget CSRD-kraven genom ESRS – som i sin tur är anpassade efter GRI när det gäller påverkan och efter ISSB/TCFD när det gäller klimatfrågor.

Konvergensutvecklingen tar fart. Sedan 2021 har vi sett SASB gå samman med IIRC och bilda Value Reporting Foundation, som sedan 2022 ingår i IFRS Foundation. GRI och EFRAG (det EU-organ som utvecklar ESRS) har formella avtal om interoperabilitet. TCFD-koncepten är nu direkt integrerade i ISSB S2 och ESRS E1. Inget enskilt ramverk är tillräckligt, men delarna är utformade för att passa ihop.

Viktiga globala ramverk och principer för hållbarhet

I detta avsnitt behandlas de globala ramverk som ofta används och som ligger till grund för företagens hållbarhetsstrategi. Det handlar ofta om övergripande ramverk – de påverkar rapporteringen och ger strategisk vägledning, men utgör inte i sig detaljerade standarder för informationsgivning.

Genom att förstå dessa grundläggande ramverk får du en bättre inblick i hur de mer tekniska standarderna hänger samman med övergripande globala mål och intressenternas förväntningar.

FN:s mål för hållbar utveckling (SDG)

De 17 målen för hållbar utveckling antogs 2015 av FN:s medlemsländer som en global ram för perioden 2016–2030. De omfattar allt från utrotning av fattigdom (SDG 1) till klimatåtgärder (SDG 13) och ansvarsfull konsumtion (SDG 12).

Allt fler företag kopplar sina affärsmodeller och nyckeltal till specifika hållbarhetsmål. Ett företag inom förnybar energi kan till exempel prioritera hållbarhetsmål 7 (Hållbar energi) och hållbarhetsmål 13 (Klimatåtgärder). Ett företag inom livsmedel och jordbruk kan fokusera på hållbarhetsmål 2 (Ingen hunger) och hållbarhetsmål 12 (Hållbar konsumtion och produktion).

Även om SDG-målen inte i sig är en rapporteringsstandard, innehåller de flesta hållbarhetsrapporter numera tabeller som visar hur verksamheten bidrar till specifika mål. Detta ger intressenterna en bättre förståelse och underlättar prioriteringen av hållbarhetsstrategier inom hela organisationen.

FN:s Global Compact (UNGC)

FN:s Global Compact, som lanserades år 2000, är ett frivilligt företagsinitiativ som bygger på tio principer inom områdena mänskliga rättigheter, arbetsnormer, miljö och korruptionsbekämpning. Tusentals företag i över 160 länder deltar.

De deltagande organisationerna måste varje år lämna in en framstegsrapport (Communication on Progress, CoP), som i allt högre grad bygger på data GRI, ISSB och andra detaljerade rapporteringsstandarder. UNGC fungerar som ett ramverk för åtaganden på hög nivå – en offentlig avsiktsförklaring – medan de mer tekniska standarderna tillhandahåller de underliggande mätvärdena och underlaget.

Global Reporting Initiative är den officiella standarden för hållbarhetsrapportering inom FN:s Global Compact, vilket gör GRI till en självklar partner för deltagarna i FN:s Global Compact.

OECD:s riktlinjer för multinationella företag

OECD:s riktlinjer för multinationella företag, som först utfärdades 1976 och senast uppdaterades 2023, är rekommendationer med stöd från regeringar om ansvarsfullt företagande. De omfattar ämnen som sträcker sig från mänskliga rättigheter och arbetsvillkor till miljö och korruptionsbekämpning.

Dessa riktlinjer har fått praktisk genomslagskraft genom lagstiftning om tillbörlig aktsamhet i leverantörskedjan. EU:s Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD), Tysklands lag om leverantörskedjor (Lieferkettengesetz) och Frankrikes lag om vaksamhetsplikt hänvisar alla till OECD:s riktlinjer. Om du är verksam inom branscher med stor påverkan, såsom mineralindustrin, klädbranschen eller jordbruket, kommer du att stöta på krav på tillbörlig aktsamhet som följer OECD:s riktlinjer genom hela din värdekedja.

Nationella kontaktpunkter (NCP) i varje OECD-medlemsland hanterar klagomål och kan inleda utredningar, vilket ger riktlinjerna konkreta tillsynsmekanismer utöver frivillig tillämpning.

Principer för ansvarsfullt investerande (PRI)

PRI är ett FN-stött nätverk som startades 2006 för att hjälpa investerare att integrera miljö-, social- och governance i sina investerings- och ägarbeslut. Dess sex grundprinciper fungerar som vägledning för kapitalägare, kapitalförvaltare och tjänsteleverantörer när det gäller att integrera ESG-aspekter i investeringsprocesserna.

Undertecknarna – som representerar förvaltade tillgångar på tiotals biljoner dollar – förbinder sig att årligen redovisa hur de tillämpar dessa principer. Detta skapar en kraftfull återkopplingsmekanism: investerarnas förväntningar styr vad företagen redovisar, och PRI påverkar i sin tur dessa förväntningar.

När du får ESG-frågeformulär från investerare eller stöter på ESG-kriterier i finansieringsvillkor är det ofta ett uttryck för hur PRI-principerna tillämpas i praktiken. Genom att förstå PRI kan du bättre förutse vad kapitalmarknaderna förväntar sig av dina data.

Viktiga standarder och bestämmelser för hållbarhetsrapportering inom företagssektorn

Nu går vi från strategiska ramverk till de detaljerade standarder och föreskrifter som avgör vad organisationer ska redovisa och rapportera. Detta avsnitt behandlar GRI, ISSB/SASB, ESRS inom ramen för CSRD, TCFD, CDP och ISO 14001 – de verktyg som företagen faktiskt kommer att använda för sin hållbarhetsrapportering mellan 2024 och 2030.

Dessa kan delas in i följande grupper:

• Med fokus på global påverkan: GRI
• Med fokus på investerare: ISSB/SASB, TCFD, CDP
• Reglering: CSRD/ESRS, SEC:s klimatregler
• Standarder för ledningssystem: ISO 14001

Global Reporting Initiative (GRI)

Global Reporting Initiative (GRI) har varit den mest använda standarden för effektorienterad rapportering sedan de första riktlinjerna publicerades år 2000. De modulbaserade GRI-standarderna genomgick en fullständig översyn 2016 och har uppdaterats kontinuerligt under perioden 2021–2023.

GRI-standarderna är indelade i tre kategorier:

Kategori	Beskrivning	Exempel
Universella standarder (100-serien)	Gäller alla organisationer; omfattar allmänna krav, governance och strategi	GRI 1, GRI 2, GRI 3
Branschstandarder	Branschspecifika riktlinjer för sektorer med stor påverkan	Olja och gas (11), Kol (12), Jordbruk (13)
Ämnesstandarder	Detaljerade nyckeltal för specifika ESG-områden	Utsläpp, avfall, vatten, mänskliga rättigheter

GRI fokuserar på ”väsentlighet i fråga om påverkan” – hur din organisation påverkar människor och miljön – snarare än enbart hur hållbarhetsfrågor påverkar ditt finansiella resultat. Detta intressentorienterade tillvägagångssätt gör GRI till en central del av efterlevnaden av EU:s CSRD och av rapporter riktade till lokalsamhällen, icke-statliga organisationer, anställda och det civila samhället.

Initiativet för globala rapporteringsstandarder och EFRAG (som utarbetar ESRS) bedriver ett fortlöpande samarbete för att minska dubbelarbetet. Företag som använder GRI kommer att upptäcka att det finns en betydande överensstämmelse med ESRS-kraven, vilket underlättar övergången till de obligatoriska kraven på hållbarhetsrapportering.

IFRS-standarder för hållbarhetsrapportering (ISSB: IFRS S1 och S2)

International Sustainability Standards Board bildades 2021 av IFRS Foundation genom en sammanslagning av Value Reporting Foundation (som omfattade SASB och IIRC) och Climate Disclosure Standards Board. IFRS S1 och S2 publicerades i juni 2023 och trädde i kraft för redovisningsperioder som inleds i januari 2024.

IFRS S1 fastställer allmänna krav för hållbarhetsrelaterad finansiell rapportering – den centrala ramen för alla företags kommunikation om sitt finansiella resultat inom hållbarhetsområdet.

IFRS S2 behandlar specifikt klimatrelaterad finansiell rapportering och bygger direkt på TCFD:s fyra pelare (Governance, strategi, riskhantering, mätvärden och mål).

Dessa standarder fastställer en global referensram med fokus på finansiell väsentlighet för investerare. Många kapitalmarknader – däribland Storbritannien, Kanada och länder i Asien och Mellanöstern – förbereder sig för att anpassa sina noteringsregler till ISSB:s standarder.

Ett börsnoterat företag som tillämpar S1 och S2 skulle redovisa sin governance klimatrelaterade risker, beskriva hur klimatrisker och klimatmöjligheter påverkar företagets strategi, redogöra för sina riskhanteringsprocesser avseende klimatet samt redovisa specifika nyckeltal, däribland utsläpp av växthusgaser enligt Scope 1, 2 och 3.

SASB-standarder (numera under ISSB)

Sustainability Accounting Standards Board (SASB) grundades 2011 med ett tydligt uppdrag: att ta fram branschspecifika standarder för finansiellt väsentliga ESG-frågor som är relevanta för investerare. SASB har utvecklat 77 branschspecifika standarder, där varje standard identifierar de ESG-frågor som har störst sannolikhet att påverka ett företags finansiella resultat inom den aktuella branschen.

De väsentliga frågorna för en bank skiljer sig avsevärt från dem som gäller för ett gruvbolag, vilka i sin tur skiljer sig från dem som gäller för ett mjukvaruföretag. SASB-standarderna återspeglar denna verklighet. Ett teknikföretag kan fokusera på data och energiförbrukning i data , medan ett gruvbolag ägnar sig åt hantering av gruvavfall och relationer till lokalsamhället.

SASB drivs numera av ISSB, och dess mått fungerar som den främsta referensen för branschspecifik rapportering enligt IFRS S1. Många rapporterande företag hänvisar fortfarande uttryckligen till SASB i sina hållbarhetsrapporter och årsredovisningar, och SASB:s mått är fortfarande den självklara referensen för investerarorienterad, branschspecifik rapportering.

Europeiska standarder för hållbarhetsrapportering (ESRS) enligt CSRD

Corporate Sustainability Reporting Directive i kraft den 5 januari 2023 och utgör det mest ambitiösa obligatoriska systemet för ESG-rapportering i världen. Drygt 50 000 företag inom och utanför EU omfattas av direktivet, som införs stegvis:

• Rapporter för räkenskapsåret 2024 (publiceras 2025): Stora börsnoterade företag som redan omfattas av NFRD
• Rapporter för räkenskapsåret 2025: Övriga stora företag som uppfyller storlekskraven
• Rapporter för räkenskapsåret 2026: Börsnoterade små och medelstora företag (med möjlighet att välja bort tillämpningen fram till 2028)
• Rapporter för räkenskapsåret 2028: Företag utanför EU med betydande intäkter inom EU

Direktivet om hållbarhetsrapportering (CSRD) kräver att rapporteringen sker enligt de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering, som har utarbetats av EFRAG. Dessa omfattar:

• Övergripande standarder (ESRS 1–2): Allmänna krav och upplysningar
• Miljö (E1–E5): Klimat, föroreningar, vatten, biologisk mångfald, resursanvändning
• Socialt (S1–S4): Egen personal, medarbetare i värdekedjan, lokalsamhällen, konsumenter
• Governance G1): Affärsetik

ESRS föreskriver ”dubbel väsentlighet” – en bedömning av både finansiell väsentlighet (hur hållbarhetsfrågor påverkar företaget) och påverkan (hur företaget påverkar människor och miljö). Denna detaljerade metod för hållbarhetsrapportering kräver att hela värdekedjan omfattas samt digital märkning i det europeiska enhetliga elektroniska formatet (ESEF).

Den goda nyheten är att ESRS i hög grad överensstämmer med GRI när det gäller ämnen som rör påverkan och med ISSB/TCFD när det gäller klimat och finansiell väsentlighet, vilket minskar dubbelarbetet för globala företag som redan använder dessa ramverk.

TCFD (Arbetsgruppen för klimatrelaterad finansiell rapportering)

Arbetsgruppen för klimatrelaterad finansiell rapportering inrättades av Rådet för finansiell stabilitet 2015, och dess slutliga rekommendationer offentliggjordes 2017. Dess struktur med fyra pelare har blivit den globala modellen för klimatrapportering:

1. Governance: Hur styrelsen och ledningen övervakar klimatrelaterade risker
2. Strategi: Faktiska och potentiella effekter av klimatrelaterade risker och möjligheter
3. Riskhantering: Processer för att identifiera, bedöma och hantera klimatrisker
4. Mätvärden och mål: Mätvärden som används för att bedöma och hantera relevanta klimatrisker

År 2023 stöder över 3 000 organisationer TCFD offentligt. Många jurisdiktioner – Storbritannien, Nya Zeeland, Japan, Singapore och andra – har införlivat rapportering i TCFD-stil i lagstiftning eller noteringsregler.

Nu när ISSB S2 och ESRS E1 har införlivat TCFD:s principer blir dessa nyare standarder de främsta verktygen för rapportering i enlighet med TCFD. Arbetsgruppen har i praktiken fullbordat sitt uppdrag: klimatrapportering är nu en självklarhet.

CDP (tidigare Carbon Disclosure Project)

Carbon Disclosure Project (numera bara CDP) startades år 2000 som en plattform för informationsdelning där data klimat, vatten och skogar samlas in data standardiserade frågeformulär. Svaren betygsätts årligen på en skala från D- till A, vilket skapar ett prestationstryck mellan olika branscher.

Siffrorna är slående: över 18 700 företag – som tillsammans står för hälften av det globala börsvärdet – lämnar årligen in uppgifter via CDP. Denna omfattning gör deltagande i CDP till ett de facto-krav i många leverantörskedjor, eftersom stora inköpare och finansinstitut använder CDP-betyg för att bedöma leverantörernas hållbarhetsprestanda.

CDP:s frågeformulär följer TCFD:s struktur och hänvisar i allt högre grad till ISSB:s och GRI:s mätvärden. För företag som redan rapporterar enligt dessa ramverk blir det mer effektivt att fylla i CDP:s frågeformulär – det handlar då om att koppla samman befintliga data än att ta fram ny information.

CDP utvidgar sin täckning bortom klimatfrågorna till att även omfatta biologisk mångfald och planetens gränser i vidare bemärkelse senast i mitten av detta decennium, vilket speglar intressenternas förändrade förväntningar när det gäller naturkapital.

ISO 14001 och miljöledningssystem (EMS)

ISO 14001 är den ledande globala standarden för miljöledningssystem, som först publicerades 1996 och senast reviderades 2015. Till skillnad från standarder för informationsgivning certifierar ISO 14001 ledningsprocesser – de riktlinjer, planerings-, genomförande- och utvärderingscykler som ligger till grund för miljöprestandan.

Ett effektivt miljöledningssystem enligt ISO 14001 bygger på Plan-Do-Check-Act-cykeln:

• Plan: Fastställa miljömål och rutiner
• Gör: Inför processerna
• Kontroll: Övervaka och utvärdera uppfyllandet av miljömålen
• Åtgärd: Vidta korrigerande åtgärder och genomföra förbättringar

ISO 14001-certifiering uppfyller inte direkt kraven på informationsgivning, men den utgör den operativa grunden för tillförlitliga data. Organisationer med certifierade miljöledningssystem har vanligtvis bättre data , dokumenterade metoder och revisionsklart underlag – precis vad CSRD, ESRS och kundrevisioner kräver.

ISO 14001 integreras smidigt med andra standarder för ledningssystem, såsom ISO 9001 (kvalitet) och ISO 45001 (arbetsmiljö), vilket gör det möjligt för organisationer att hantera flera prestationsområden genom ett enhetligt tillvägagångssätt.

Hållbarhetsramverk för leverantörskedjor och due diligence

Tillsynsmyndigheter och stora inköpare ställer i allt högre grad krav på att hela värdekedjan ska omfattas, inte bara den direkta verksamheten. Er hållbarhetsrapportering handlar inte längre bara om vad som sker inom era egna anläggningar.

Denna förändring drivs av specifika lagar: EU:s Corporate Sustainability Due Diligence Directive CSDDD, där politisk enighet nåddes 2024), Tysklands lag om leverantörskedjan (LkSG, som träder i kraft 2023) och Frankrikes lag om vaksamhetsplikt (i kraft sedan 2017). Dessa bestämmelser föreskriver riskbedömning, tillbörlig aktsamhet och åtgärder i alla led av leverantörskedjan.

Ramverken omfattar nu uttryckligen effekter uppströms och nedströms. GRI, ESRS och ISSB ställer alla krav på rapportering av värdekedjan i varierande utsträckning, särskilt när det gäller Scope 3 och risker kopplade till mänskliga rättigheter.

Varför försäkring för leveranskedjan är viktig

Här är en insikt som förändrar allt: en stor del av den miljömässiga och sociala påverkan – ofta 70–90 % av växthusgasutsläppen och många risker kopplade till mänskliga rättigheter – finns inom Scope 3 i flerledade leverantörskedjor, inte i den direkta verksamheten.

Nya regler och uppförandekoder för köpare kräver att man genomför due diligence, riskbedömningar och åtgärder på alla nivåer. Detta innebär:

• Frågeformulär till leverantörer där man begär data om hållbarhet data standard
• Revisioner kontrollerar uppgifter och bedömer efterlevnaden
• Kontraktsklausuler införlivar hållbarhetskrav i kommersiella avtal
• Eskaleringsprocesser hanterar bristande efterlevnad och åtgärder

Ramverk kopplar samman data rapportering på företagsnivå. När du rapporterar enligt CSRD, ISSB eller GRI måste informationen om din värdekedja vara trovärdig och spårbar – vilket kräver en systematisk insamling av uppgifter från leverantörerna.

Högriskbranscher granskas särskilt noggrant. Textil-, jordbruks-, elektronik- och gruvbranscherna kännetecknas alla av komplexa leveranskedjor med betydande miljöpåverkan och sociala risker. Science Based Targets Initiative kräver till exempel i allt högre grad att företagen sätter upp Scope 3 , vilket gör samarbetet med leverantörerna avgörande för klimatåtagandena.

Digital Traceerbaarheid Data

Digital Traceerbaarheid möjligheten att följa material, produkter och sociala/miljömässiga egenskaper genom varje steg i värdekedjan. Denna förmåga håller på att gå från att vara en ”trevlig extrafunktion” till att bli en nödvändig del av infrastrukturen.

Varför? Eftersom Traceerbaarheid revisionssäkra underlag för de ESG-mått som krävs enligt ramverk och regelverk:

• Beräkningar av koldioxidavtrycket från jord till bord
• Riskbedömningar avseende tvångsarbete
• Verifiering av avskogningsfri inköp
• Dokumentation om etisk inköp

Tillsynsmyndigheter och investerare förväntar sig i allt högre grad strukturerade, maskinläsbara data. ESEF-kravet inom ramen för CSRD föreskriver till exempel digital märkning av hållbarhetsinformation. Detta möjliggör analys, jämförbarhet mellan företag och effektiv granskning.

Tekniker som stödjer Traceerbaarheid produktpass (särskilt relevanta enligt EU:s regelverk för batterier och textilier), IoT-sensorer för miljöövervakning i realtid samt specialiseradeTraceerbaarheid . Det viktigaste är att se till att dessa system uppfyller ramverkets krav – att de samlar in rätt data i format som möjliggör rapportering och verifiering.

Att välja och kombinera ramverk för hållbarhet

Det finns inget enskilt ”bästa” ramverk. Dina val beror på geografi, listningsstatus, bransch och intressenternas förväntningar. Målet är att bygga upp en sammanhängande arkitektur som uppfyller alla krav utan onödiga dubbelarbeten.

Tänk på det utifrån företagstyp:

Företagstyp	Grundläggande ramverk	Stödjande ramverk
Noterat i EU eller omfattas av EU:s lagstiftning	CSRD/ESRS	GRI, ISSB, CDP
Multinationellt företag utanför EU med verksamhet inom EU	ISSB + ESRS (för enheter inom EU)	GRI, SASB, CDP
Privat leverantör inom medelstora företag	Kundkrav (ofta CDP- och GRI-frågor)	ISO 14001, FN:s globala pakt
Finansinstitut	ISSB + branschspecifika (PCAF m.fl.)	TCFD, CDP, GRI

Börja med de obligatoriska reglerna för din jurisdiktion och din noteringsstatus. Komplettera med frivilliga ramverk för ESG-rapportering för att säkerställa fullständighet och trovärdighet. Lägg till branschstandarder där det är relevant.

Val av ramverk efter region och regelverk

För företag med säte i EU eller som omfattas av EU:s regelverk: ESRS inom ramen för CSRD utgör er grund. GRI utgör ett naturligt komplement när det gäller väsentliga frågor som rör påverkan (och ligger nära ESRS). ISSB bidrar med global jämförbarhet för investerare utanför Europa.

För företag i jurisdiktioner som tillämpar ISSB (Storbritannien, Kanada, Singapore m.fl.): ISSB S1/S2 blir er primära referensram för finansmarknaden. GRI kan fungera som ett komplement för en bredare rapportering till intressenter. CDP förblir viktigt för relationer inom leverantörskedjan och krav på hållbar finansiering.

För företag noterade i USA: SEC:s regler om klimatrapportering (när de väl är fastställda) kommer att ange minimikraven. TCFD/ISSB/GRI hjälper er att förutse kraven och tillgodose globala investerares behov. Många amerikanska företag rapporterar redan enligt dessa frivilliga ramverk för att uppfylla investerares och kunders förväntningar.

Tidsplanerna för genomförandet är avgörande. Rapporterna för CSRD:s fas 1 ska lämnas in i början av 2025 för räkenskapsåret 2024. ISSB:s standarder S1 och S2 gäller för perioder som inleds i januari 2024 i de jurisdiktioner som tillämpar dem. Utforma er ramstrategi utifrån dessa konkreta datum, inte abstrakta ambitioner.

Anpassa interna system till externa ramverk

Klyftan mellan ledningens åtaganden och data faktiska data blir data tydlig när teamen försöker ta fram sin första rapport som följer ramverket. För att överbrygga denna klyfta krävs ett systematiskt arbete.

Steg 1: Kartlägg befintliga data Kartlägg vilka data finns i ERP-system, HR-plattformar, fastighetshanteringssystem, inköpssystem och operativa databaser.

Steg 2: Gap-analys mot valda ramverk Jämför dina nuvarande data data specifika data krävs enligt ESRS, ISSB/SASB, GRI, CDP och andra relevanta ramverk. Identifiera vad som saknas.

Steg 3: Utformagovernance Fastställ roller, kontroller och processer för insamling, validering och underhåll av data samma noggrannhet som för finansiella data.

Steg 4: Förbered granskningen Dokumentera arbetsmetoder, spara alla underlag och införa kontroller som uppfyller kraven från externa revisorer.

Genom att harmonisera data minskar man ”enkätutmattningen” hos interna team och leverantörer. Om ni ställer samma fråga på fem olika sätt för fem olika ramverk bör ni samordna dem. Använd en enda växthusgasinventering för ESRS E1, ISSB S2, CDP Climate och kundförfrågningar. Samordna väsentlighetsbedömningarna så att ni inte behöver genomföra separata processer för dubbel väsentlighet (ESRS) och finansiell väsentlighet (ISSB).

Vanliga utmaningar och praktiska tips för genomförandet

Att gå från övergripande åtaganden till en konsekvent och revisionsklar rapportering är svårare än de flesta organisationer tror. I det här avsnittet tar vi upp de verkliga hindren och ger praktiska förslag på hur man kan gå vidare.

Vanliga utmaningar vid införandet av ramverk

Uppdelade data olika funktioner: data av fastighetsavdelningen, data HR ochdata den juridiska avdelningen. Ingen har helhetsbilden.

Brist på standardiserade definitioner: Vad räknas som ”avfall som undviker deponi”? Hur definierar man ”utbildningstimmar för anställda”? Interna definitioner stämmer sällan överens med kraven i regelverket.

Svårigheter att kvantifiera Scope 3: För att beräkna utsläpp från inköpta varor, logistik och produktanvändning krävs data ofta saknas eller inte är tillförlitliga.

Inkonsekventa svar från leverantörer: Skicka samma frågeformulär till 500 leverantörer så får du svar i 47 olika format med varierande data .

Frekventa förändringar i regelverket: ESRS utvecklas ständigt, ISSB utfärdar ytterligare riktlinjer och kraven på regelefterlevnad förändras. För att hänga med krävs ständig uppmärksamhet.

Brister i revision och kvalitetssäkring: När revisorerna begär underlag upptäcker många organisationer att dokumentation saknas, att arbetsmetoder inte är dokumenterade och att de interna kontrollerna är bristfälliga.

Att sammanställa olika utsläppsfaktorer, hämta historiska data trendrapportering eller koppla äldre rapporter till nya data – dessa praktiska utmaningar kräver enorma mängder tid och resurser.

Steg för att omsätta hållbarhetsramverk i praktiken

1. Upprätta governance. Skapa tydlig styrelseövervakning och inrätta en ESG-kommitté med tydligt definierade ansvarsområden. Governance sätter tonen för allt som följer.

2. Genomför en väsentlighetsbedömning. För CSRD innebär detta dubbel väsentlighet. Identifiera vilka hållbarhetsfrågor som är väsentliga både ur ett påverkan- och ett finansiellt perspektiv.

3. Välj ramverk med eftertanke. Välj ditt huvudsakliga ramverk utifrån lagstadgade krav och komplettera sedan med andra ramverk. Försök inte införa allt på en gång.

4. Utforma data Satsa på data som data kan samla in, validera, lagra och rapportera data . Detta kräver ofta ny teknik eller omfattande uppgraderingar.

5. Genomför en testrapportering Testa er rapporteringsprocess innan den första obligatoriska tidsfristen. Identifiera brister, finslipa processerna och bygg upp den interna kompetensen.

6. Arbeta med kontinuerlig förbättring. Betrakta hållbarhetsrapporteringen som ett fortlöpande arbete, inte som ett engångsprojekt. Utvärdera resultaten, uppdatera processerna och utvidga omfattningen på ett systematiskt sätt.

Börja med ett begränsat antal ämnen med hög prioritet – klimatfrågor är nästan alltid avgörande, liksom de governance om mänskliga rättigheter och governance som är mest relevanta för er verksamhet. Utöka täckningen till att omfatta alla ESRS- eller GRI-ämnen efter hand.

Ett tvärfunktionellt samarbete är en absolut nödvändighet. Ekonomiavdelningen, den juridiska avdelningen, inköpsavdelningen, driftsavdelningen och HR-avdelningen har alla sina delar av data . Utan deras engagemang och medverkan går hållbarhetsarbetet i stå.

En realistisk tidsplan: Räkna med 12–24 månader för att fullt ut införa rapportering enligt CSRD-standard om ni utgår från en begränsad befintlig infrastruktur. Organisationer med väl etablerade hållbarhetsrutiner kan gå snabbare fram; de som börjar från grunden måste ha tålamod.

Vanliga frågor om hållbarhetsramverk

Vad är skillnaden mellan ett ramverk, en standard och ett ESG-betyg? Ramverk fastställer vilka områden som ska omfattas. Standarder anger hur mätning och rapportering ska ske. ESG-betyg är bedömningar från tredje part av ditt hållbarhetsarbete, baserade på offentliggjord och tillgänglig information. Du bestämmer själv om du vill använda ramverk och standarder, medan betyg tilldelas av externa organ.

Vilka ESG-ramverk blir obligatoriska? ESRS enligt CSRD är obligatoriskt för EU-företag som omfattas av direktivet. ISSB-standarder införlivas i lagstiftning eller noteringsregler i Storbritannien, Kanada och andra jurisdiktioner. SEC:s klimatregler kommer att införa krav i USA. Direktivet om icke-finansiell rapportering har ersatts av CSRD:s mer detaljerade krav.

Vad är dubbel väsentlighet? Dubbel väsentlighet innebär att man bedömer både (1) hur hållbarhetsfrågor påverkar företagets finansiella resultat (finansiell väsentlighet) och (2) hur företagets verksamhet påverkar människor och miljö (påverkansväsentlighet). CSRD/ESRS kräver dubbel väsentlighet, medan ISSB främst fokuserar på finansiell väsentlighet.

Måste små och medelstora företag följa dessa ramverk? Börsnoterade små och medelstora företag omfattas av CSRD-fas 3 (räkenskapsåret 2026, med möjlighet till undantag fram till 2028). Icke-börsnoterade små och medelstora företag omfattas inte direkt av regelverket, men ställs i allt högre grad inför krav från kunder och långivare som behöver data om leverantörskedjan data sin egen rapportering.

Hur ofta måste data ? Årlig rapportering är standard inom de flesta ramverk för ESG-rapportering. CSRD kräver att rapporteringen data parallellt med årsredovisningen i företagens vanliga årsredovisningar. Vissa ramverk, såsom CDP, har specifika årliga frågeformulärcykler.

Kan vi använda ett enda ramverk för alla intressenter? Sällan. Investerare prioriterar finansiell väsentlighet (ISSB/SASB). Tillsynsmyndigheter kräver specifika format (ESRS, SEC). Kunder vill ofta se CDP-betyg eller specifika certifieringar. En sammanhängande strategi som omfattar flera ramverk uppfyller vanligtvis intressenternas förväntningar bättre än att tvinga in alla i en enda rapport.

Hur hanterar de viktigaste ramverken klimatrapportering? ISSB S2, ESRS E1 och CDP Climate bygger alla på TCFD:s fyrpelarstruktur. De kräver rapportering om governance, strategi, riskhantering och nyckeltal, däribland utsläpp av växthusgaser. Science Based Targets Initiative dessa genom att validera utsläppsminskningsmål.

Slutsats: Ramverk som ryggraden i en hållbar och regelkonform tillväxt

Hållbarhetsramverk har utvecklats från frivilliga tillägg till företagsansvar (CSR) till en central del av företagens infrastruktur. De är numera avgörande för att uppfylla lagkrav, få tillgång till hållbar finansiering och behålla sin marknadsposition. För företag som bedriver verksamhet inom EU, säljer till kunder i EU eller anskaffar kapital från ESG-medvetna investerare är rapportering i enlighet med dessa ramverk inte ett val – det är ett krav.

Denna förändring kräver att data hanteras data samma noggrannhet som finansiella data. Robusta processer, tydliga kontroller, digital Traceerbaarheid och extern granskning håller på att bli standardkrav. De organisationer som bygger upp dessa förmågor redan nu kommer att ha betydande fördelar när kraven skärps fram till 2030 och därefter.

Konvergensen mellan GRI, ISSB, ESRS, TCFD och andra initiativ är påtaglig och ökar i takt. Vid slutet av detta decennium kommer högkvalitativ och jämförbar hållbarhetsinformation att vara en självklarhet för alla större företag – en central del i hur företag visar sitt värde, hanterar risker och bidrar till en mer hållbar framtid.

Vänta inte på att varje ny reglering ska tvinga fram en reaktiv anpassning. Skapa en sammanhängande ramstrategi redan nu. Anpassa era data efter de krav som kommer att ställas på er. Investera i den infrastruktur som omvandlar hållbarhetsinsatser till trovärdiga och verifierbara resultat. De företag som betraktar detta som strategisk infrastruktur – inte som en börda för att uppfylla regelverk – kommer att vara de som blomstrar när hållbara metoder blir normen för konkurrenskraftig verksamhet.