BlogginläggCorporate Sustainability Reporting Directive CSRD) är det europeiska direktiv som innebär en genomgripande förändring av hållbarhetsrapporteringen för företag inom Europeiska unionen. Lagstiftningen trädde i kraft i januari 2023 och från och med räkenskapsåret 2024 måste de första stora företagen rapportera om sina ESG-resultat. Detta innebär att hållbarhetsrapporteringen nu får samma status som den finansiella rapporteringen.
CSRD-direktivet påverkar stora företag och börsnoterade bolag, men även små och medelstora företag i värdekedjan samt företag utanför EU som bedriver omfattande verksamhet inom EU. Oavsett om du omfattas direkt av direktivet eller indirekt får hantera förfrågningar om uppgifter via kunder och finansiärer: CSRD-direktivet berör praktiskt taget varje led i värdekedjan.
Det här bör du veta just nu:
- Stora företag av allmänt intresse ska rapportera från och med räkenskapsåret 2024
- Rapporteringen sker i enlighet med de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS)
- Dubbel materialitet utgör kärnan i analysen
- Hållbarhetsrapporten ingår i styrelsens rapport och kräver en granskning
- Även företag som inte direkt omfattas av CSRD kommer att få ta emot förfrågningar om uppgifter från leverantörskedjan
Vad är Corporate Sustainability Reporting Directive CSRD)?
CSRD, formellt direktiv (EU) 2022/2464, antogs av Europeiska kommissionen den 14 december 2022 och trädde i kraft den 5 januari 2023. Det är en uppföljare och utvidgning av direktivet om icke-finansiell rapportering (NFRD) från 2014, som endast gällde cirka 11 700 stora företag. corporate sustainability reporting directive detta till cirka 50 000 företag.
Enligt CSRD måste företag rapportera inom tre områden: miljö (koldioxidutsläpp, energi, vatten, biologisk mångfald), socialt ansvar (anställda, mänskliga rättigheter, påverkan längs leveranskedjan) och governance styrelse, tillsyn, ersättningspolicy, riskhantering). Denna icke-finansiella information blir en integrerad del av årsredovisningen och omfattas av granskning. Inledningsvis rör det sig om begränsad säkerhet, med möjlig utvidgning till rimlig säkerhet under senare år.
Direktivet ligger i linje med EU:s Green Deal-ramverk och målet om klimatneutralitet år 2050. Kopplingen till EU:s taxonomiförordning är avgörande: företagen måste redovisa hur stor andel av deras omsättning, investeringar och driftskostnader som överensstämmer med taxonomikriterierna. Dessutom utgör CSRD en grund för Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD).
Konkreta rapporteringsämnen är till exempel:
- Utsläpp av växthusgaser enligt Scope 1, 2 och 3
- Vattenförbrukning och påverkan på den biologiska mångfalden
- Arbetsvillkoren för egna anställda och i värdekedjan
- Mångfaldspolicy och löneskillnader inom styrelsen
- Antikorruptionspolicy och lobbyverksamhet
Vem omfattas av CSRD och från och med när?
Införandet av CSRD sker stegvis. Skyldigheten är kopplad till företagets storlek, börsnotering och om företaget har sitt säte inom EU. Detta innebär att olika kategorier av företag måste börja rapportera vid olika tidpunkter.
Från och med räkenskapsår som inleds den 1 januari 2025 eller senare gäller nya tröskelvärden för definitionen av ”stort företag”: en balansomslutning på över 25 miljoner euro, en nettoomsättning på över 50 miljoner euro eller i genomsnitt fler än 250 anställda. Ett företag omfattas av CSRD om det uppfyller minst två av dessa tre kriterier.
Tidslinje per kategori
| Räkenskapsår | Rapportering i | Vem omfattas av skyldigheten? |
|---|---|---|
| 2024 | 2025 | Stora företag av allmänt intresse (OOB) med fler än 500 anställda som redan omfattades av NFRD |
| 2025 | 2026 | Övriga stora EU-företag som uppfyller de nya tröskelvärdena |
| 2026 | 2027 | Börsnoterade små och medelstora företag (möjlighet till undantag fram till 2028) |
| 2028 | 2029 | Stora koncerner utanför EU med en omsättning inom EU på över 150 miljoner euro och minst ett stort eller börsnoterat dotterbolag eller kontor inom EU |
Observera: konsolideringsregler gäller. Många dotterbolag ingår i moderbolagets koncernredovisning och behöver därför inte lämna in någon separat redovisning.
Företag som inte direkt omfattas av CSRD kommer ändå att beröras indirekt i egenskap av leverantörer eller partners i leverantörskedjan. Stora avtalsparter kommer attdata från sina underleverantörer för att kunna upprätta sin egen rapportering om värdekedjan. Detta får konsekvenser för hela ekonomin.
Viktiga CSRD-begrepp: dubbel väsentlighet och värdekedjan
Begreppet dubbel väsentlighet utgör kärnan i CSRD-rapporteringen. Detta innebär att företag måste bedöma hållbarhetsfrågor ur två perspektiv: påverkan (företagets påverkan på människor och miljö) och finansiell väsentlighet (hur ESG-risker och möjligheter påverkar företaget i sig).
En systematisk väsentlighetsanalys är obligatorisk och ska omfatta samråd med intressenter såsom anställda, kunder, investerare och civilsamhällesorganisationer. Detta dubbla perspektiv säkerställer att rapporterna inte bara uppfyller kraven på regelefterlevnad, utan också har ett strategiskt värde för riskhantering och för att identifiera möjligheter till hållbar tillväxt.
Kartlägga värdekedjan
CSRD uppmanar företag att analysera hela sin värdekedja: från råvaror och leverantörer till distribution, användning av produkter och avfallshantering. Detta ligger i linje med internationella ramverk såsom FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, OECD:s riktlinjer för multinationella företag och ramverk för tillbörlig aktsamhet.
Risker, möjligheter och konsekvenser måste bedömas på kort, medellång och lång sikt. Tänk till exempel på klimatrisker fram till 2050 eller arbetsmiljörisker hos underleverantörer i vissa länder.
Exempel på väsentliga frågor per sektor:
- Fordonsindustrin: Scope 3, mänskliga rättigheter i råvarukedjor (till exempel koboltbrytning), övergångsplaner mot elektrifiering
- Finansiella tjänster: Klimatrisker i investeringsportföljer, hållbarhetsindikatorer
- Livsmedelsindustrin: Vattenförbrukning, påverkan på den biologiska mångfalden, arbetsförhållanden i jordbrukskedjan
- Teknik: Energiförbrukning i datacenter, elektroniskt avfall, konsumenters dataintegritet
Europeiska standarder för hållbarhetsrapportering (ESRS)
De europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering är de bindande standarderna för hållbarhetsrapportering enligt CSRD. De har utarbetats av EFRAG (European Financial Reporting Advisory Group) och den första uppsättningen antogs av Europeiska kommissionen den 31 juli 2023. Dessa standarder har varit i kraft sedan den 22 december 2023.
ESRS:s struktur
Allmänna standarder:
- ESRS 1: Allmänna krav för rapportering
- ESRS 2: Allmänna informationskrav (obligatoriskt för alla företag)
Miljö:
- ESRS E1: Klimatförändringar
- ESRS E2: Föroreningar
- ESRS E3: Vatten och marina resurser
- ESRS E4: Biologisk mångfald och ekosystem
- ESRS E5: Resursanvändning och cirkulär ekonomi
Socialt:
- ESRS S1: Egna anställda
- ESRS S2: Anställda i värdekedjan
- ESRS S3: Berörda samhällen
- ESRS S4: Konsumenter och slutanvändare
Governance:
- ESRS G1: Verksamhetsledning, företagskultur, korruptionsbekämpning, lobbyverksamhet
Branschspecifika ESRS-standarder håller på att tas fram för branscher med stor påverkan, såsom energi- och fordonsindustrin. För små och medelstora företag förbereds förenklade VSME- och LSME-standarder, som förväntas införas omkring 2026–2028.
Viktigt: CSRD-rapporter måste lämnas in digitalt i ett strukturerat, maskinläsbart format (XBRL i det europeiska enhetliga elektroniska formatet). Detta möjliggör sammanställning i en central EU-databas.
CSRD och små och medelstora företag: direkta och indirekta konsekvenser
De flesta icke-börsnoterade små och medelstora företag omfattas juridiskt sett inte direkt av CSRD. Ändå påverkas de av CSRD-relaterade förfrågningar om uppgifter från kunder, finansiärer och försäkringsbolag. Effekterna av rapporteringen längs värdekedjan sträcker sig längre än till de företag som inte har någon direkt rapporteringsskyldighet.
Vad kan stora kunder förvänta sig?
Under perioden 2025–2028 kommer stora företag allt oftare att begära att sina små och medelstora leverantörer:
- data Scope 1, 2 och relevanta Scope 3)
- Information om råvarornas ursprung
- Arbetsvillkor och människorättspolicy
- Relevanta certifieringar (ISO 14001, SA8000 m.fl.)
- Policy för mångfald, integritet och dataskydd
MKB-företag kan välja att använda VSME ESRS för frivillig, förenklad rapportering. Detta bidrar till att de förblir attraktiva för stora kunder och banker, och gör att företagen slipper börja om från början vid varje begäran om data.
Praktiska exempel:
- Ett tillverkningsföretag som måste lämna uppgifter om energianvändning och materialens ursprung till stora kunder i Nederländerna
- En tjänsteleverantör som ska förmedla information om riktlinjer för mångfald, integritet och dataskydd till institutionella kunder
- Ett transportföretag som måste kunna rapportera koldioxidutsläppen per körning till sina uppdragsgivare
Hur förbereder man sig inför CSRD-rapporteringen?
Förberedelserna inför CSRD bör helst inledas 12–24 månader före den första obligatoriska rapporteringen. Data, processer och governance vara på plats i god tid. Ett strukturerat tillvägagångssätt, i kombination med OECD:s sexstegsmodell för due diligence, hjälper företag att steg för steg hantera dessa komplexa rapporteringskrav.
Steg-för-steg-plan för förberedelser inför CSRD
Steg 1: Fastställ tillämpligheten Undersök om och från och med när din organisation omfattas av CSRD. Ta hänsyn till koncernstrukturer och konsolideringsregler. Fråga: ”Uppfyller vi minst två av de tre tröskelvärdena?”
Steg 2: Organisera governance Bilda en intern projektgrupp, involvera styrelsen och tillsynsrådet samt fastställ tydliga ansvarsområden. Fråga: ”Vem har det slutgiltiga ansvaret för ESG-rapporteringen inom vår organisation?”
Steg 3: Genomför en väsentlighetsanalys Genomför en dubbel väsentlighetsanalys i dialog med intressenterna och dokumentera tillvägagångssättet systematiskt. Fråga: ”Vilka ESG-frågor är väsentliga både ur ett påverkan- och ett finansiellt perspektiv?”
Steg 4: Kartlägg dataprocesserna Kartlägg vilkadata finns tillgängliga via HR, fastighetsförvaltning, ekonomi, inköp och IT. Förbättra datakvaliteten där det behövs. Fråga: ”Vilka Scope 1-, Scope 3 2- och relevanta Scope 3 kan vi redan mäta?”
Steg 5: Fastställ riktlinjer och mål Definiera riktlinjer, mål (till exempel koldioxidminskningsmål i linje med målen för 2030/2050) och nyckeltal. Fråga: ”Har vi konkreta, mätbara mål för framtiden?”
Steg 6: Utforma rapporteringsprocessen Upprätta CSRD-rapporteringsprocessen, inklusive interna kontroller, revisionsspår och samarbete med revisorn för kvalitetssäkring. Fråga: ”Hur säkerställer vi en tillförlitlig och verifierbar rapport?”
Börja med en nollmätning under innevarande år och utarbeta en realistisk plan fram till den första CSRD-rapporteringen. Utnyttja utbildningar, praktiska vägledningar och digitala verktyg för att omsätta ESRS-kraven till konkreta krav data och rapportering.
Ytterligare information och koppling till annan lagstiftning
CSRD är inte en fristående förordning utan ingår i ett bredare europeiskt regelverk på hållbarhetsområdet. EU:s taxonomi för hållbara verksamheter fastställer vilka ekonomiska verksamheter som klassificeras som miljövänliga. Förordningen om informationsgivning om hållbar finansiering (SFDR) ålägger finansiella institut att redovisa hållbarhetsrisker i samband med investeringsbeslut.
Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD) ett kompletterande regelverk som träder i kraft stegvis från och med 2026 för de största företagen. Direktivet inför skyldigheter när det gäller granskning av leverantörskedjan samt förebyggande av kränkningar av de mänskliga rättigheterna och miljöskador.
Många länder, däribland Nederländerna, har nationella kontaktpunkter, branschorganisationer och handelskammare som erbjuder praktiskt stöd i form av vanliga frågor, webbseminarier och hjälpmedel. Företagen måste ta hänsyn till nationell genomförandelagstiftning och tillsyn från nationella myndigheter.
Var kan du hitta mer information:
- Officiella EU-publikationer via EUR-Lex
- ESRS-dokumenten via EFRAG:s webbplats
- Branschorganisationernas riktlinjer
- Nationella riktlinjer från tillsynsmyndigheter för revisorer
- Handelskamrarnas praktiska guider
När det gäller att utforma väsentlighetsanalyser, dataprocesser, rapporteringsstrukturer och förberedelser inför revision kan specialiserat stöd vara till stor nytta. Företag som redan nu påbörjar sina förberedelser säkerställer inte bara efterlevnad utan skapar också en strategisk fördel på en marknad där ökad transparens uppskattas alltmer av investerare, kunder och andra intressenter.