BlogginläggESG-regleringen fortsätter att utvecklas – och det i snabb takt. Under de senaste månaderna har Europeiska kommissionen och rådet lagt fram flera förslag på ändringar för att förenkla och skjuta upp vissa regler. Samtidigt ökar förväntningarna på öppenhet och ansvarsfullt företagande.
I den här bloggen lyfter vi fram de viktigaste nyheterna inom ESG-lagstiftningen och förklarar vad de innebär för din organisation och din leverantörskedja.
En enklare EU-taxonomi – men bara för vissa
Ett av de viktigaste förslagen är en förenkling av EU:s taxonomi. Företagen skulle inte längre behöva klassificera verksamheter som anses vara av underordnad betydelse. För finansiella institut innebär detta att lån endast behöver redovisas om de utgör mer än 10 % av den totala portföljen. För icke-finansiella företag skulle endast verksamheter som genererar mer än 10 % av de totala intäkterna behöva redovisas.
För att ytterligare minska rapporteringsbördan har kommissionen även föreslagit att antalet data ska minskas med 64 % för icke-finansiella företag och med 89 % för finansiella institut. Syftet med dessa ändringar är att minska komplexiteten – särskilt för företag med begränsad hållbarhetsrelaterad verksamhet – men det krävs fortfarande en tydlig motivering av vad som anses vara ”oväsentligt”.
CSRD och CSDDD: Vem omfattas fortfarande?
Europeiska rådet har enats om en mer målinriktad strategi för Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD) Corporate Sustainability Reporting Directive CSRD). Deras förslag skulle innebära en betydande höjning av storleksgränserna för företagen.
Endast företag med fler än 5 000 anställda och en omsättning på 1,5 miljarder euro skulle omfattas av CSDDD. För CSRD skulle tröskelvärdena kunna höjas till 1 000 anställda och en omsättning på 450 miljoner euro. Dessa förändringar syftar till att minska trycket på små och medelstora företag. Andra föreslagna ändringar innefattar en övergång till en riskbaserad modell för tillbörlig aktsamhet, lättnader i kraven på informationsgivning och kartläggning samt en uppskjutning av skyldigheterna att planera för klimatomställningen. Införandet av CSDDD skulle också skjutas upp till 2028. Även om detta innebär att färre företag påverkas direkt, förblir dominoeffekterna längs värdekedjan starka. Stora företag måste fortfarande rapportera – och det innebär att de måste be leverantörerna att tillhandahålla mer data på ett mer transparent sätt.
Trots bakslaget i anpassningen till CSRD antog Europeiska kommissionen den frivilliga standarden för hållbarhetsrapportering för icke-börsnoterade mikro-, små och medelstora företag (VSME) som EFRAG offentliggjorde i december 2024. Denna standard, som utvecklats av EFRAG för företag med färre än 250 anställda som en del av 2023 års stödpaket för små och medelstora företag (åtgärd 14), tillhandahåller ett enkelt och strömlinjeformat ramverk för icke-börsnoterade små och medelstora företag att rapportera hållbarhetsrelaterad information.
GRI går över till digitalt med sin nya taxonomi
GRI har lanserat en digital version av sina rapporteringsstandarder med hjälp av XBRL, ett språk som möjliggör strukturerad och maskinläsbar rapportering. Detta gör data att lämna in, jämföra och analysera data – både för företag och deras intressenter.
GRI-taxonomin stöder alla GRI-standarder (universella, branschspecifika och ämnesspecifika) och är nära anpassad till ESRS. Den bidrar till att överbrygga klyftan mellan företag och data – däribland investerare, tillsynsmyndigheter och revisorer – och banar väg för en effektivare rapportering.
Detta steg mot digital hållbarhetsrapportering speglar en bredare förändring inom ESG: från berättelsebaserad rapportering till data redovisning.
Green Claims Directive: Vad händer?
Green Claims Directive, som syftar till att bekämpa greenwashing, har haft en turbulent utveckling under de senaste veckorna. Efter att medier rapporterat att EU hade dragit tillbaka sitt stöd drog sig Italien ur, vilket blockerade processen. Men kort därefter klargjorde Europeiska kommissionen att den inte hade dragit tillbaka sitt stöd.
Trots förvirringen är syftet med direktivet tydligt: företag måste kunna styrka miljöpåståenden som ”klimatneutralt” eller ”miljövänligt” med bevis. Oavsett om just denna lag antas eller inte, blir öppenhet och trovärdighet i marknadsföringen alltmer en självklarhet.
Uppskjutande av skyldigheterna att genomföra due diligence avseende batterier
I maj 2025 föreslog Europeiska kommissionen en tvåårig uppskjutning av skyldigheterna avseende tillbörlig aktsamhet enligt förordning (EU) 2023/1542 (EU:s batteriförordning), vilket innebär att tidsfristen för efterlevnad flyttas fram till den 18 augusti 2027. Denna uppskjutning ingår i lagstiftningspaketet ”Omnibus IV” och syftar till att ge företagen mer tid att förbereda sig – bland annat vad gäller utseende och ackreditering av anmälda organ samt anpassning till Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD).
Den ursprungliga tidsplanen för andra aspekter av batteriförordningen – såsom märkning, insamlingsmål och utökat producentansvar (EPR) – förblir oförändrad och kommer fortfarande att träda i kraft den 18 augusti 2025. Den förlängda tidsplanen för due diligence syftar specifikt till att säkerställa en smidigare införande av de mer komplexa kraven, inklusive tredjepartsrevisioner och regelbunden rapportering. Den ger också företagen, särskilt de med en omsättning över 40 miljoner euro, andrum för att på ett korrekt sätt integrera ESG-standarder och transparens i leverantörskedjan i sin verksamhet.
ESG förändras – men försvinner inte
Vissa regler förenklas eller skjuts upp, men det betyder inte att företagen har råd att vänta. ESG-lagstiftningen fortsätter att utvecklas, och förväntningarna från tillsynsmyndigheter, konsumenter och investerare ökar bara. Genom att agera nu är du bättre förberedd på vad som väntar.
Undrar du hur dessa förändringar påverkar din ESG-strategi eller din leverantörskedja?
Upptäck hur våra konsulttjänster kan hjälpa dig att hantera ESG-lagstiftningen med trygghet.